Uncategorized

Nytt år & blogg-comeback

HEJ, ni ser rätt, I AM BACK!! Jag har länge planerat att ta upp hemsidan igen och har på senaste tiden fixat lite med designen och övrigt innehåll, och tänkte att nu när vi har ett nytt år och allt passar det ju bra att officiellt inviga den och skriva några rader här.

2018 är bakom oss (okej det börjar vara några veckor sen) och ett nytt år med nya möjligheter är påbörjat. Jag ser tillbaka på det gångna året med glädje och är förväntansfull på allt vad det nya året kommer innebära. 2018 var för mig ett framgångsrikt år på många plan, inte bara inom idrotten utan också på andra områden i livet. Jag uppnådde saker jag inte ens vågat drömma om, jag fick se många nya fina platser och umgås med helt fantastiska människor. Jag har gjort saker jag inte gjort förr (bland annat opererat bort blindtarmen hahah). Jag har växt som människa på alla plan, jag hade sjukt roligt och jag har mått väldigt väldigt bra. Ett år då jag lärt mig att leva och uppskatta allt det fina i livet, ett år då jag lärt mig vem jag är och vad jag vill, ett år då jag lärt mig se det positiva i livet och inte lägga onödig negativ energi på sånt som inte går att påverka. Ett år då jag lärt mig att inte ta livet för seriöst, för det ska va kul att leva hörni!!

Jag har gjort massvis av sånt som jag tycker om, vilket inkluderar en hel del orientering. Säsongen 2018 var min första säsong som senior och jag kan säga att jag är väldigt nöjd med den gångna säsongen. Jag tog stora kliv framåt, både fysiskt och tekniskt. Jag tänker inte i detalj börja sammanfatta hela säsongen, men kan plocka fram några höjdpunkter. I juli fick jag förtroendet att springa student-VM på hemmaplan i Finland, där jag sprang till mig en 4:e plats i sprinten (endast 2sek från bronset och knappa 10sek till guld!!!). En dag då allt klaffade, kroppen var med och jag var inne i det rätta flowet, jag visste precis vad jag skulle göra och litade på att detta är jag sjukt bra på. Två sekunder är ingenting och jag kan säga att jag förlorade dem på de två sista stämplingarna (plus en ca 8-10sek miss på femte kontrollen), det var frustrerande nära, målet var medalj, men wow vad fint det var och i efterhand kunde jag ändå vara nöjd. Från samma tävlingar fick jag även med mig ett VM-silver från stafetten tillsammans med Enni Jalava och Sanni Kivelä, där jag fick äran att springa ankaretappen och ta in oss i mål. Det var en väldigt fin upplevelse, även fast jag bommade bort guldet på slutet

En annan höjdpunkt var säsongens sista tävlingshelg, då jag fick chansen att springa min första världscup, i Tjeckien. En väldigt häftig och motiverande se-och-lär-resa som gav massvis med nya intryck, lärdomar och erfarenheter. Jag fick även med mig lite meriter hem i fickan, då jag i knock-out-sprinten på Prags gator lyckades ta mig till semifinal och en 7:e plats totalt. En helt galen dag då jag kämpade på riktigt mot världens allra bästa sprint-orienterare. Resan gav definitivt mersmak, detta vill jag göra mera av och det ska jag jobba mot varenda dag. Fysiskt ligger jag närmare toppen, men jag måste jobba på att få den tekniska biten till samma nivå så småningom också.

Ett nice ögonblick i kvartsfinalen när jag ledde klungan framför Tove Alexandersson ;)) Foton: Petr Hap

Det var två absoluta höjdpunkter, men har såklart varit med om en massa annat kul också. Till exempel O-ringen var som vanligt en super-rolig vecka med ett härligt gäng vänner (och väldigt tuff för min del med student-VM plus O-ringen direkt efter, 9 tävlingar på 11 dagar (varav 4 var långdistanser), jag var sliten som aldrig förr veckan efter men så värt det ändå. Det var kul och jag tror det kan vara helt nyttigt att göra lite extrema saker ibland också!). En bra säsong helt enkelt. Nu gäller det bara att ha tålamod och lita på att jobbet jag gör är det som tar mig närmare toppen. Inget händer bara sådär, allt tar sin tid och det viktigaste är att njuta av vägen till målet. Efter en lyckad säsong är motivationen och viljan i alla fall på topp, och jag är 100 procent säker på att det är det här jag vill göra. Orientering är en helt underbar sport där man får uppleva och se så mycket, det ger mig glädje.

Inte ens “lite” näsblod kan ta bort glädjen, haha.

En annan sak värd att nämnas är att jag för tillfället är bosatt i Åbo också, dit jag flyttade i augusti för att studera ekonomi på Åbo Akademi. Åbo är som många kanske vet också en väldigt bra plats att bo på för orienterare, vilket var största orsaken att valet föll på just Åbo. Jag kan kort säga att jag trivs som fisken i vattnet här och är nöjd över mitt val. I samband med detta beslöt jag mig även för att byta förening och kommer från och med nästa säsong springa i röda klubbkläder, i Pargas IF. Vi har ett bra och ungt gäng där, så jag är riktigt excited inför framtiden. Vill hur som helst sända ett stort tack till min före detta klubb IF Femman för allt det har gett mig, där har jag växt upp och fått fina minnen från både skid- och orienteringssidan med mig. Men någon gång i livet är det ändå skäl att testa på nya saker för att utvecklas, och den tiden kände jag att är nu. I och med att jag bor i Åbo kändes det ganska naturligt också.Mycket har hänt under året och allt får inte plats på några rader text, så så mycket mer än detta tänkte jag inte skriva denna gång. Jag ska i alla fall försöka uppdatera här lite nu som då i fortsättningen (obs försöka). Vill ännu här på slutet rikta ett stort TACK till alla som stöttat mig och hjälpt mig under 2018, tack till alla underbara människor runt mig som fått mig att le, skratta, må bra och som sprider positiv energi. Ni är guldvärda. Nu blickar vi framåt mot kommande utmaningar


Träningssäsongen är alltså i full gång och för tillfället är jag precis hemkommen från ett två veckors långt läger i Portugal, tillsammans med landslaget. Kort sammanfattat är jag riktigt nöjd med lägret, kroppen har varit pigg och träningarna givande. Vi blev bortskämda med solsken varje dag, fina terränger och väldigt gott sällskap.

Och ni har väl inte missat vår fantastiska video från lägret som jag och Anna klippte ihop?? Tränarna springer alltså efter och filmar med gopro ibland under träningarna för att vi sedan ska kunna analysera vår orientering med hjälp av det, men ibland går det inte alltid riktigt som på strömsö. Jag och Anna hade för mycket fritid och plockade ut de bästa delarna och klippte ihop till en sjukt rolig liten video, haha. Skrattat som bara vad åt den. Om ni inte sett den, klicka på länken:

https://www.dropbox.com/s/ebhe17u49lda5wd/Finnish%20Ladies%20in%20Portugal.mov?dl=0

Ha de bra och hoppas ni fått en början på det nya året. Och kom ihåg, livet är vad ni gör det till. Positive mind, positive Life.